Så lyckas du bättre på matteprovet

2015-01-30 Av Simon Rybrand 2 kommentarer

Både som lärare i klassrummet och här på Matematikvideo har jag genom åren fått mycket frågor om att lyckas på prov. Ofta tycker man som elev att man innan provet kan det som skall kunnas och när väl provet skall skrivas sätter nervositet, prestationsångest och nya typer av frågeställningar käppar i hjulet.

Därför tänkte jag blogga om att lyckas på matematikprov. Det kommer att bli två stycken blogginlägg om ämnet. Det första (som du nu läser) kommer framförallt att ge väldigt konkreta och praktiska tips på vad man skall tänka på innan och under provet. I nästa blogginlägg skall jag försöka ge mig iväg lite utanför mitt eget kompetensområde (till psykologin) och undersöka vad du som är väldigt nervös inför matematikprov kan göra för att minska nervositeten.

Provets “Mis en place”

Har du någon gång hört talas om uttrycket Mis en place? Det här uttrycket betyder på franska ungefär “allt på plats” och är hämtat från proffskockar som innan stekandet, kokandet och serverandet sätter igång har sett till att allt är hackat, skalat och uppmätt och att alla redskap är framtagna.

Likadant skall du förstås göra innan ett prov. Se till att ha med dig pennan, suddet, räknaren, linjalen och kanske tom gradskivan. Missa heller inte att ha järnkoll på ett eventuellt formelblad som kan användas under provet. Det är ju inte så smart att sitta och leta i detta för att hitta rätt formel under provet och därmed missa värdefull problemlösningstid.

Matens betydelse för att lyckas

Oj vad mycket tjat jag hörde under tiden jag växte upp (under 70 och 80-talet) om frukostens betydelse. Det var egentligen aldrig någon som förklarade varför jag skulle dricka mjölk och äta havregrynsgryt. Det var ju bara väldigt viktigt.

Men faktum är att det faktiskt finns forskning som påvisar frukostens betydelse för vår kognitiva (hjärnans kapacitet) prestation. Det visar sig att elever som äter frukost presterar betydligt bättre en elever som inte äter frukost. Det är ju även så att hjärnan förbrukar energi (som kommer från maten) när den går på högvarv. Finns det då ingen energi (kolhydrater) att använda sig av så kommer det förstås att gå sämre under provens svårare delar.

Men frågan ställs inte på ett sätt jag är van vid!

Jag kan minnas från min egen tid som student irritationen när jag kunde det mesta innan provet men att jag ofta fastnade när frågan ställdes på ett annat vis. Jag kunde (trodde jag) de områden jag borde kunna innan provet men jag lyckades ändå inte lösa vissa uppgifter. Vad beror då egentligen det här på?
En viktig sak att inse, vilket också kan minska prestationsångesten en aning, är att prov oftast är svårare för att de behandlar flera områden på en gång. Det är alltid enklare att lösa problem som man precis har hört teorin och sett exempel på. Så hur gör man då för att bli bättre på lyckas i dessa situationer?

Jag tänker att man kan se det från två stycken olika håll. Dels tror jag att det är viktigt att inte underskatta hur viktigt det är att förstå alla begrepp och hur de kan användas i olika frågeställningar. Om du verkligen kan grunderna så blir det lättare att få en helhetsbild och förstå olika typer av problemställningar. Jag tror även det är viktigt att ha en strategi för hur man löser problem. Så att du vet vad du skall göra när du väl har kört fast.

Många problemlösningsmodeller ser ungefär ut på samma vis, här tänkte jag presentera en modell som är känd och ganska enkel att förstå grunderna i. Den är skapad av den ungerske matematikern Georges Pólya och fungerar på följande vis.

1. Förstå problemet

”George Pólya ca 1973” av Thane Plambeck from Palo Alto, California – Flickr. Licensierad under CC BY 2.0 via Wikimedia Commons

Det är ofta jag har fått en fråga i klassrummet där en elev inte förstår vad det är man egentligen skall lösa i uppgiften. Ibland räcker det då att bara läsa upp själva problemet för att eleven skall säga “aha” och sedan är det löst. Andra gånger kan det fungera att förklara de olika begreppen som nämns i uppgiften.

Det är alltså viktigt att verkligen förstå problemet och delarna i detta. Vilka begrepp används och vad betyder dessa? Kan du rita en figur som beskriver och förtydligar problemet? Låt därför det här steget ta lite tid och se till att du har en klar bild vad frågan är.

2. Skapa en plan

När du vet vad problemet är så skriv en enkel plan på hur du skall lösa det. Det kan räcka med vilka steg som du behöver genomföra.

3. Genomför planen

Här genomför du nu din plan steg för steg på ett strukturerat vis. Tänk på att motivera varje logiskt steg för att göra din lösning tydlig för den som skall rätta den.

4. Kontrollera resultatet

När du väl har fått fram ett svar kan det vara lätt att pusta ut och snabbt hasta vidare. Jag skulle ändå vilja rekommendera att du tar någon minut och kontrollerar att ditt svar är rimligt. Finns det något sätt du kan kolla att det med säkerhet stämmer? Exempelvis kan du alltid kontrollera ditt svar om du har en ekvation som skall lösas.

Vad gör jag när jag har kört fast?

Det sista tipset som jag tänkte skicka med dig som läser det här blogginlägget handlar om vad du kan göra om du kör fast. Det är inte ovanligt att man sitter lite för länge med ett problem. Det här kan förstås göra att du missar att lösa en hel bunt andra problem som du skulle ha haft tid med under denna tid. Så försök att vara lite “tidssmart” och gå vidare om du har kört helt fast. Kanske finns det lite tid över på slutet där du kan återkomma till just det problemet?

Har du fler tips?

Nu är vi färdiga för den här gången med tips inför och under ett prov. Kanske har du tips på saker man kan göra för att lyckas bättre? Vi är då väldigt glada om du vill tipsa om det i kommentarerna nedan.