00:00
00:00
KURSER  / 
Fysik 2
/  Mekanisk vågrörelse

Dopplereffekt för ljud

Författare:Fredrik Vislander

Du har säkert varit med om att du har passerats av t ex en ambulans med påslagna sirener, och då noterat att tonhöjden ändrats när ambulansen kört förbi. Det vi uppfattar som tonhöjd är frekvensen hos ljudvågorna. Frekvensen ökar då ambulansen närmar sig och minskar då den avlägsnar sig från dig. Det här fenomenet kallas dopplereffekt.

Vi ska i den här lektionen titta på vad detta fenomen beror på, och även bekanta oss med några formler som kopplar samman förändringen i frekvens med hur källan till ljudet rör sig i förhållande till mottagaren av ljudet.

Vi börjar med att påminna oss om att en ljudkälla, t ex en ambulanssiren, genererar ljudvågor genom att oscillera (svänga periodiskt). Därmed skapas en störning i mediet, i det här fallet luften. Vågorna kommer att ärva många av källans oscillerande egenskaper, t ex frekvensen (antal svängningar per sekund). Vågorna utbreder sig sedan sfäriskt i rummet, och vi har i tidigare lektioner sett flera animeringar som visar detta. I figuren till vänster nedan ser vi hur en siren sänder ut ljudvågor, dock ritat i två dimensioner.

Om vi nu tänker oss att källan samtidigt som den sänder ut ljud även rör sig relativt en mottagare  BBB, t ex dig och ditt öra, händer något intressant. När källan rör sig kommer den att ”jaga ikapp” de ljudvågor som sänts iväg mot dig.

I den högra figuren ser vi att när ambulansen rör sig mot mottagare  BBB  uppfattar denne att avståndet mellan vågorna minskar, dvs våglängden blir kortare. Som vi vet sedan tidigare innebär en kortare våglängd en ökad frekvens enligt  f=vλf=\frac{v}{\text{λ}}ƒ =vλ  , alltså en högre (ljusare) ton. Detta förklarar varför vi tycker att tonen hos sirenen är högre (ljusare) när ambulansen närmar sig oss.

Men mottagare  AAA  står så att ambulansen istället avlägsnar sig, hur upplevs då frekvensen? Ja, enligt  AAA  ökar istället våglängden, dvs det blir glesare och glesare mellan vågtopparna. Detta leder istället till en minskad frekvens, dvs  AAA  upplever en lägre (mörkare) ton.

Hur stor är ändringen hos frekvensen? Ja, det går relativt enkelt att härleda formler som beskriver detta och i videon går vi in lite mer på detta. För en utförlig härledning, se gärna följande videor på Khan Academy. Formlerna redovisas i ”viktigt-rutan” längre ner på sidan. 

Detta var alltså fallet med en ljudkälla som rör sig i förhållande till en stillastående mottagare.

Vi kan även tänka oss en situation med en stillastående ljudkälla relativt en mottagare i rörelse. Om vi tittar på fallet då en ambulans står stilla med sirenen på, och en person AAA rör sig mot ambulansen med en viss hastighet. Person AAA kommer ju då att möta fler vågfronter per sekund än om hen stått stilla, dvs  AAA  upplever en högre frekvens. På motsvarande, men omvänt, sätt kommer en mottagare BBB  som rör sig bort från ambulansen att uppleva färre vågfronter per sekund, dvs en minskad frekvens.

Notera att för att dopplereffekten ska blir märkbar måste hastigheten vara tillräckligt stor. Det är ju ljudvågor som källan ska jaga ikapp, och de färdas med en hastighet på ca  340340340  m/s i luft.

Sammanfattning dopplereffekt för ljud

 fsf_sƒ s : Sändarens utsända frekvens
 fmf_mƒ m : Mottagarens upplevda frekvens
 vljudv_{ljud}vljud : Ljudhastigheten 
 vsv_svs :  Sändarens hastighet 
 vmv_mvm : Mottagarens hastighet 

Ljudkälla i rörelse relativt stillastående mottagare

 fm=fsvljudvljud±vsf_m=f_s\cdot\frac{v_{ljud}}{v_{ljud}\pm v_s}ƒ m=ƒ s·vljudvljud±vs  

Använd minustecknet i nämnaren då ljudkällan är på väg mot mottagaren, och plustecknet då ljudkällan är på väg bort från mottagaren.

Stillastående ljudkälla relativt mottagare i rörelse

 fm=fsvljud±vmvljudf_m=f_s\cdot\frac{v_{ljud}\pm v_m}{v_{ljud}}ƒ m=ƒ s·vljud±vmvljud  

Använd plustecknet i täljaren då mottagaren närmar sig sändaren, och minustecknet då mottagaren avlägsnar sig från sändaren.

Kombinerad formel

I vissa läroböcker kombineras dessa uttryck till följande formel, som då täcker in alla fall dvs både sändaren och mottagaren kan vara i rörelse. 

 fm=fsvljud+vmvljudvsf_m=f_s\cdot\frac{v_{ljud}+v_m}{v_{ljud}-v_s}ƒ m=ƒ s·vljud+vmvljudvs  

Länk till härledning av formel (Khan Academy)

Exempel 1

En ambulans som kör i 909090 km/h genererar ett ljud med frekvensen 800800800 Hz. Vilken frekvens på ljudet mäter personen i figuren upp?

Lösning

Vi ser att ambulansen är på väg bort från personen, dvs hen kommer att registrera färre vågtoppar per sekund, vilket innebär att frekvensen sjunker jämfört med ursprungsfrekvensen.

Vi behöver använda den version av formeln som ser ut på följande sätt:

 fm=fsvljudvljud+vs=800340340+903,6=745,2750f_m=f_s\cdot\frac{v_{ljud}}{v_{ljud}+v_s}=800\cdot\frac{340}{340+\frac{90}{3,6}}=745,2…\approx750ƒ m=ƒ s·vljudvljud+vs =800·340340+903,6  =745,2…750 

Svar: Mottagaren mäter upp en frekvens på 750750750 Hz.

Exempel 2

Du spelar med din mobiltelefon in när en humla flyger förbi dig . När du senare lyssnar på inspelningen märker du att frekvensen går från  270,0270,0270,0 Hz till  273,2273,2273,2 Hz. Hur snabbt flög humlan?

Lösning

Vi inser att eftersom humlan rör sig mot mobiltelefonens mikrofon kommer den att registrera fler ljudvågor per sekund, dvs frekvensen kommer att öka. Om vi kallar humlans ”vilofrekvens”  fsf_sƒ s  och den registrerade frekvensen för  fmf_mƒ m   har vi att fmf_mƒ m >fs>f_s>ƒ s  och formeln får följande utseende:

 fm=fsvljudvljudvsf_m=f_s\cdot\frac{v_{ljud}}{v_{ljud}-v_s}ƒ m=ƒ s·vljudvljudvs   där  vsv_svs är humlans fart.

Vi löser ut  vsv_svs  och sätter in värden:

 vs=vljud(1fsfm)=340(1270,0273,2)=3,98v_s=v_{ljud}\left(1-\frac{f_s}{f_m}\right)=340\cdot\left(1-\frac{270,0}{273,2}\right)=3,98…vs=vljud(1ƒ sƒ m )=340·(1270,0273,2 )=3,98… 

Svar: Humlan flög med farten  4,04,04,0  m/s.
(Eftersom ljudets hastighet anges med två värdesiffror svarar vi med två värdesiffror.)

Exempel 3

En polisbil har stannat vid en korsning med sirenerna på. Du närmar dig polisbilen i din bil med hastigheten på  252525 m/s och uppmäter polissirenens frekvens till   128812881288  Hz. Vilken frekvens har polissirenen för en person som står bredvid polisbilen? Använd den kombinerade formeln för att lösa uppgiften.

Lösning

Vi anar att eftersom du närmar dig sändaren kommer du att mäta upp en högre frekvens, dvs  fmf_mƒ m >fs>f_s>ƒ s .
Vi söker sändarens frekvens, så vi löser ut  fsf_sƒ s ur uttrycket:

 fm=fsvljud+vmvljudvsf_m=f_s\cdot\frac{v_{ljud}+v_m}{v_{ljud}-v_s}ƒ m=ƒ s·vljud+vmvljudvs 

 fs=fmvljudvsvljud+vm=12883400340+25=f_s=f_m\cdot\frac{v_{ljud}-v_s}{v_{ljud}+v_m}=1288\cdot\frac{340-0}{340+25}=ƒ s=ƒ m·vljudvsvljud+vm =1288·3400340+25 = 1199,7812001199,78…\approx12001199,78…1200   

Svar: Polissirenens frekvens är  120012001200 Hz för någon som är i vila relativt polisbilen.