...
Kurser Alla kurser Min kurs Min sida Min sida Provbank Mina prov Läromedel Blogg Hjälp & Guider Om oss Kontakt Nationella prov Gamla högskoleprov Screening Priser läromedel
Sök Mitt konto Logga ut Elev/lärare
-registrering
Logga in Köp Premium Köp Premium Prova gratis
Genom att använda den här sidan godkänner du våra användarvillkor, vår integritetspolicy och att vi använder cookies.
EXEMPEL I VIDEON
Lägg till som läxa
Lägg till som stjärnmärkt
  Lektionsrapport Repetera   Hjälp

Frågor hjälpmarkerade!

Alla markeringar försvinner.

Ta bort markeringar Avbryt
Kopiera länk Facebook X (Twitter) Repetera Rapportera Ändra status
KURSER  / 
Fysik 1
 /   Termofysik

Fasövergångar

Endast Premium- användare kan rösta.
Författare:Daniel Johansson
Rapportera fel Redigera lektion Redigera text Redigera övning Redigera video Skapa thumbnails

I naturen finns det huvudsakligen tre olika aggregationstillstånd som ämnen förekommer i: Fast, flytande och gas. Om energi tillförs kontinuerligt till ett ämne i fast form ökar temperaturen upp till ämnets smältpunkt. Om vi fortsätter att tillföra energi kommer en fasomvandling att ske, ämnet övergår från fast till flytande form. Den energi som tillförs under själva fasomvandlingen används inte till att öka partiklarnas hastighet (vilket skulle ha höjt temperaturen). Istället används all energi till att bryta de intermolekylära bindningar som håller partiklarna låsta i sina positioner. Eftersom temperaturen hålls konstant finns inte faktorn  $ΔT$ΔT  med i de formler som gäller energi vid fasövergångar. Energin beror då bara på massan och ämnets specifika egenskaper för just den fasomvandlingen.

Den energimängd som krävs för att smälta  $1$1  kg av ett visst ämne från fast till flytande form kallas smältentalpitet (eller smältvärme). Samma energimängd avges då  $1$1  kg av samma ämne stelnar från flytande till fast form.

Smältning och stelning

Den energi som krävs för att smälta ett ämne (eller som frigörs när det stelnar) är:

 $E=c_s\cdot m$E=cs·m

där  $c_s$cs  är ämnets smältentalpitet, med SI-enhet J/kg

Den energimängd som krävs för att förånga  $1$1  kg av ett visst ämne från flytande till gasform kallas ångbildningsentalpitet (eller ångbildningsvärme). Samma energimängd avges då  $1$1  kg av samma ämne kondenserar gas från flytande form.

Förångning och kondensation

Den energi som krävs för att förånga ett ämne (eller som frigörs när det kondenserar) är:
 $E=c_{\text{å}}\cdot m$E=cå·m 

där  $c_{\text{å}}$cå  är ämnets ångbildningsentalpitet, med SI-enhet J/kg

Exempel 1 

Beräkna hur mycket energi som krävs för att smälta   $3,6$3,6  kg is till vatten.

Lösning

Vi använder sambandet för smältning och sätter in våra värden:

 $E=c_s\cdot m=334\cdot10^3\cdot3,6=1,2024\cdot10^6$E=cs·m=334·103·3,6=1,2024·106  J

Svar: Det krävs  $1,2$1,2  MJ.

Exempel 2

Beräkna hur mycket energi som avges då   $260$260  g vattenånga kondenserar till flytande form.

Lösning

Vi använder sambandet för kondensering och sätter in våra värden:

 $E=c_{\text{å}}\cdot m=2260\cdot10^3\cdot0,260=5,876\cdot10^5$E=cå·m=2260·103·0,260=5,876·105  J 

Svar: Det avges  $0,59$0,59  MJ.

Kommentarer

Rasmus Conradsson

Min formelsamling säger att järn har smältvärme på 267kJ/kg medans videon säger 276kJ/kg. Hur kommer det sig med dessa olikheter?

    Sara Petrén Olauson

    Hej! Skillnaden beror förmodligen på att olika formelsamlingar hämtar sin data från olika håll, och har uppdaterats vid olika tillfällen. Värdet $267$ kJ/kg används ofta i skolan och är vanligt i läroböcker och äldre svenska formelsamlingar. På Wikipedia och i äldre ingenjörstabeller anges istället värdet $276$ kJ/kg. Men det mest uppdaterade värdet för rent järn är faktiskt $247$ kJ/kg. Det är baserat på data från NIST (National Institute of Standards and Technology). Oavsett kan du använda de värden som finns i din lärobok eller formelsamling. Det viktigaste är att du förstår principerna inom termodynamiken, och kan göra de beräkningar som krävs vid problemlösningsuppgifter. Hoppas att detta var svar på dina funderingar. Lycka till med fysiken!

Marcus Polos

Hej
Hur kommer det sig att smältvärdet för is är högre än det för järn?
Is smälter vid rumstemperatur!

    Daniel Johansson

    Hej!
    För att förstå detta så måste man inse att konceptet ’smältpunkt’ och ’smältvärme’ är olika saker.

    Smältpunkt är den temperatur vid vilken ämnet börjar smälta.
    För is så är smältpunkten noll grader Celsius, medan järn har en smältpunkt på drygt 1538 grader Celsius.

    Smältvärmen är energi som det krävs för att smälta ett kilogram av ämnet, givet att ämnet redan är upphettat till smältpunktens temperatur.

    Så, att smälta ett kilo järn vid en temperatur på 1538 grader kräver mindre energi än att smälta ett kilo is som befinner sig på noll grader Celsius.

    Blev det tydligare så?


Endast Premium-användare kan kommentera.

██████████████████████████
████████████████████████████████████████████████████

e-uppgifter (1)

  • 1. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (1/0/0)
    E C A
    B
    P
    PL 1
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Hur mycket energi krävs för att smälta  $3,00$3,00  kg koppar till flytande form? Svara med enheten kJ.

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Dela med lärare
    Rättar...

c-uppgifter (1)

  • 2. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (0/2/0)
    E C A
    B
    P
    PL 2
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Hur mycket nollgradig is kan  $3,50$3,50  kg vatten smälta, om det från början har temperaturen  $32^{\circ}$32C?

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Dela med lärare
    Rättar...
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av provet
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av provet
Din skolas prenumeration har gått ut!
Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
Så funkar det för:
Elever/Studenter Lärare Föräldrar
Din skolas prenumeration har gått ut!
Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se