Eddler
Kurser Alla kurser Min kurs Min sida Min sida Provbank Mina prov Läromedel Blogg Hjälp & Guider Om oss Kontakt Nationella prov Gamla högskoleprov Screening Priser läromedel
Sök Mitt konto Logga ut Elev/lärare
-registrering
Logga in Köp Premium Köp Premium Prova gratis
Genom att använda den här sidan godkänner du våra användarvillkor, vår integritetspolicy och att vi använder cookies.
EXEMPEL I VIDEON
Lägg till som läxa
Lägg till som stjärnmärkt
  Lektionsrapport Repetera   Hjälp

Frågor hjälpmarkerade!

Alla markeringar försvinner.

Ta bort markeringar Avbryt
Kopiera länk Facebook X (Twitter) Repetera Rapportera Ändra status
KURSER  / 
Matematik 4
 /   Derivata

Asymptoter

Endast Premium- användare kan rösta.
Författare:Simon Rybrand
Rapportera fel Redigera lektion Redigera text Redigera övning Redigera video Skapa thumbnails
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av provet
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av provet
Din skolas prenumeration har gått ut!
Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
Så funkar det för:
Elever/Studenter Lärare Föräldrar
Din skolas prenumeration har gått ut!
Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se

En asymptot är en rät linje som grafen till en funktion närmar sig men aldrig sammanfaller med. 

De tre typerna av asymptoter

Vi delar upp asymptoter i tre typer, nämligen lodräta, horisontella och sneda asymptoter.

De tre typerna av asymptoter

  • En lodrät asymptot beskrivs med ekvationen $x=a$x=a
  • En horisontell asymptot beskrivs med ekvationen $y=m$y=m
  • En sned asymptot beskrivs med ekvationen $y=kx+m$y=kx+m där $k\neq0$k0

Lodräta asymptoter

Lodräta asymptoter kan återfinnas i de $x$x-värden där funktionen inte är definierad. Det vanligaste fallet är när nämnaren i en kvor är noll. Division med noll är inte definierad. Därför är funktionen inte definierad för det $x$x-värden som gör nämnaren lika med noll.

Lodräta asymptoter

En funktion $f(x)$ƒ (x) har en lodrät asymptot i $x=a$x=a om nämnaren är noll i $x=a$x=a men täljaren inte är det och $a$a ingår i definitonsmängden.

Så hittar du en lodrät asymptot

  1. Bestäm $x$x-värden där funktionen inte är definierad.
  2. Undersök vad som händer med $f\left(x\right)$ƒ (x) när $x$x närmar sig dessa värden.
  3. Om $f\left(x\right)$ƒ (x) går mot $+\infty$+  eller  $-\infty$, har vi en lodrät asymptot.

Exempelvis gäller att funktionen   $f(x)=$ƒ (x)= $\frac{1}{x-2}$1x2  inte är definierad då $x=2$x=2. Detta eftersom $x=2$x=2 ger $2-2=0$22=0 i nämnaren, vilket leder till division med noll.

I det här fallet finns en lodrät asymptot i $x=2$x=2.

När $x$x närmar sig $2$2 blir funktionsvärdena obegränsat stora i absolutbelopp. Grafen närmar sig därför den lodräta linjen $x=2$x=2, men når den aldrig.

Exempel 1

Ange eventuella lodräta asymptoter till   $f(x)=$ƒ (x)= $\frac{1}{2x-6}$12x6 

Lösning

Vi söker de $x$x-värden där nämnaren är noll och löser ekvationen.

$2x-6=0$2x6=0       Addera båda led med $6$6 

$2x=6$2x=6              Dividera båda led med $2$2 

$x=3$x=3

Täljaren är $1\neq0$10, så funktionen har en lodrät asymptot i  $x=3$x=3.

Notera att ett $x$x-värde där funktionen inte är definierad behöver inte alltid ge en lodrät asymptot. För att avgöra om $x=a$x=a är en lodrät asymptot
undersöker vi vad som händer med $f\left(x\right)$ƒ (x) när $x$x närmar sig $a$a.

Exempelvis är funktionen  $f\left(x\right)=$ƒ (x)=$\frac{x^2-1}{x-1}$x21x1   inte definierad vid $x=1$x=1 på grund av nolldivision. Men eftersom

$\frac{x^2-1}{x-1}=\frac{\left(x+1\right)\left(x-1\right)}{x-1}=$x21x1 =(x+1)(x1)x1 =$x+1$x+1

finns ingen lodrät asymptot vid $x=1$x=1. Istället finns ett hål i grafen.

Alltså är ett odefinierat $x$x-värde är en möjlig plats för en lodrät asymptot, men det måste undersökas vad som händer med funktionsvärdena när $x$x  närmar sig värdet.

Horisontella och sneda asymptoter

För att hitta horisontella och sneda asymptoter undersöker vi vad som händer med funktionen när $x$x går mot $\pm\infty$±.

Vi använder att absolutbelopp $|x|$|x| kan tolkas som ett avstånd och alltid ger ett positivt värde, till exempel $|-3|=3$|3|=3. När vi skriver ”stora $|x|$|x|” menar vi att $x$x går mot$\pm\infty$±. Metoden bygger på begreppet dominerande term, det vill säga den term som för stora $|x|$|x| styr funktionens värde.

Se lektionen Dominerande term för fördjupning.

Horisontella och sneda asymptoter

Vi identifierar den dominerande termen i täljaren respektive nämnaren och bildar kvoten av dessa för stora $|x|$|x|.

  • Om graden i täljaren är lika med graden i nämnaren är asymptoten horisontell, $y=m$y=m
  • Om graden i täljaren är ett steg högre än graden i nämnaren är asymptoten sned, $y=kx+m$y=kx+m
  • Om graden i täljaren är lägre än graden i nämnaren går funktionen mot noll, horisontell asymptot $y=0$y=0

Exempel 2

Ange eventuella horisontella eller sneda asymptoter till $f(x)=$ƒ (x)=$\frac{x^2-5}{x}$x25x 

Lösning

Vi identifierar de dominerande termerna för stora $|x|$|x|. I täljaren dominerar $x^2$x2, i nämnaren dominerar $x$x. Vi bildar kvoten av de dominerande termerna.

$\frac{x^2}{x}=x$x2x =x

Graden i täljaren är ett steg högre än graden i nämnaren, vilket ger en sned asymptot. Funktionen har en sned asymptot $y=x$y=x.

Exempel 3

Ange alla asymptoter till   $f(x)=$ƒ (x)= $\frac{1}{x-2}+$1x2 +$x$x.

Lösning

Lodrät asymptot: Vi söker de $x$x-värden där funktionen inte är definierad. Nämnaren i bråkdelen är noll när $x=2$x=2. Täljaren är $1\neq0$10, så det finns en lodrät asymptot i $x=2$x=2.

Sned asymptot: För stora $|x|$|x| dominerar $x$x-termen, eftersom bråkdelen $\frac{1}{x-2}$1x2 går mot noll. Det ger en sned asymptot $y=x$y=x.

Funktionen har en lodrät asymptot $x=2$x=2 och en sned asymptot $y=x$y=x.

Visste du detta?

Ordet ”asymptot” kommer från grekiskans asymptōtos, som betyder ”icke sammanfallande”. Det bildas av a- (inte), syn- (tillsammans) och ptōtos (fallande). Begreppet användes redan av den antike matematikern Apollonios av Perge på 200-talet f.Kr. i hans verk om kägelsnitt.

Exempel i videon

  • Beräkna $|-2\text{ }343\text{ }655|$|2 343 655|
  • Lodrät och horisontell asymptot till $y=\frac{1}{x}$y=1x
  • Ange asymptoterna till $y=\frac{1}{x-2}+x$y=1x2 +x

Kommentarer

Thorbjörn Engdahl

Annikas fråga För funktionen f(x) = (x^2 +2 ) / (x-1) hitta den sneda asymptoten har asymptoten y=x+1.
Hittas inte med metod redovisad på problemlösningssidan, om jag förstår rätt. Gör polynomdivision, alternativt undersök f(x)/x för stora x för lutningen k och sedan stora x för f(x) – kx för m-värde. y=kx+m.

Ali Ali

Jag älskar asymptoter så mycket! Eddler in my heart!

mvh, mattmästaren (2/3)

Tadeusz Adamaszek

Jag älskar dig Eddler. <3

Mvh Mattemästaren 1/3

Tayzo569

Mycket av det i videon kom jag fram till, men för jag skulle vara säker ville jag höra läraren personligen säga det. Nu känner jag mig säker på min kunskap iallafall 😀

Anika Hossain

För funktionen f(x) = (x^2 +2 ) / (x-1) hitta den sneda asymptoten

kan man dela upp den i termer först:
f(x) = x^2 / (x-1) + 2 / (x-1)
för att se vilken term som dominerar genom att ta stora absolutbelopp för x ? Typ x = 1000000
Då ser jag att termen f (x) = x^2 / (x-1) dominerar för det x -värdet när man prövat det i funktionen. Sedan förstår jag inte hur jag ska tänka.

Anika Hossain

Hur gör man om man ska lösa en uppgift med sned asymptot?

t.ex. f(x) = (x^2 +2 ) / (x-1)
jag tänker att det finns en lodrät asymptot i x = 1 (vilket är enklast att räkna ut oavsett vilken funktion man har)

Hur ska man göra sen för att få fram den sneda asymptoten för den funktionen ? Jag har riktat upp denna i min miniräknare men blir inte klok på den.
I mitt powerpoint häfte står det att man ska räkna ut k = lim x -> oändligheten f (x) / x
men hur räknar man ut det? Jag vet att k är lutningen för en rät linje.

När man säger att x går + – oändligheten då menar man väl ett väldigt stort positivt tal och ett väldigt litet negativt tal? T.ex. x = 1000000 x = -1000000

Kristin Köllner

Ange den lodräta asymptoten till y=1000x−5y=1000x−5 (Svara på formen x=a)

Fel
Rätt svar: x=5
Ditt svar: 5

Vad är felet? jag skrev ju fem

Christoffer Päätalo

Det skrivs i inforamtionstexten under videon att den sneda och horisontella asymptoten hittas genom att kolla om en term är dominerande då x går mot +- oändligheten, hur ser det då ut om det inte är någon term som är dominerande och vad innebär det, isåfall?

Joakim Meier

x-värdet inga konstigheter, men jag fattar inte HUR man får fram !!%¤¤ y- värdet, och min bok förklarar inte ens nått.


Endast Premium-användare kan kommentera.

██████████████████████████
████████████████████████████████████████████████████

e-uppgifter (9)

  • 1. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (1/0/0)
    E C A
    B 1
    P
    PL
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Ange den lodräta asymptoten till  $y=$y=$\frac{1000}{x-5}$1000x5  

    Svara på formen $x=a$x=a  där $a$a är ett tal.

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 2. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (2/0/0)
    E C A
    B 1
    P
    PL
    M 1
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Ange samtliga asymptoter till  $y=\frac{1}{x+2}$y=1x+2  och gör en skiss av hur grafen till funktionen ser ut.

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 3. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (2/0/0)
    E C A
    B
    P 1
    PL
    M 1
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Ange samtliga asymptoter till  $y=\frac{1}{x}+2$y=1x +2  och gör en skiss av hur grafen till funktionen ser ut.

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • Så hjälper Eddler dig:
    Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
    Allt du behöver för att klara av provet
    Så hjälper Eddler dig:
    Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
    Allt du behöver för att klara av provet
    Din skolas prenumeration har gått ut!
    Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
    Så funkar det för:
    Elever/Studenter Lärare Föräldrar
    Din skolas prenumeration har gått ut!
    Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se
  • 4. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (1/0/0)
    E C A
    B 1
    P
    PL
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Vilken lodrät asymptot har $ y=\frac{x^2-5}{x} $?

    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Se mer:Videolektion: Dominerande term
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 5. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (2/0/0)
    E C A
    B 1
    P 1
    PL
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Vilken horisontell/sned asymptot har $ y=\frac{x^2-5}{x} $?

    Svar:
    Ledtråd
    Ledtråd 2
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Se mer:Videolektion: Dominerande term
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 6. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (2/0/0)
    E C A
    B 1
    P 1
    PL
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Bestäm asymptoterna till

     $y=\frac{3}{x^2-16}+5$y=3x216 +5 

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 7. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (2/0/0)
    E C A
    B 1
    P
    PL
    M 1
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Ange en egen funktion som har asymptoterna  $y=3$y=3 och y-axeln ( $x=0$x=0

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 8. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (1/0/0)
    E C A
    B 1
    P
    PL
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Hur många asymptoter har  $y=\frac{2}{x}+\frac{3}{\left(x+1\right)\left(x-3\right)}+6x$y=2x +3(x+1)(x3) +6x 

    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 9. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Funktionen  $y=\frac{3x^2+6x+1}{3x}$y=3x2+6x+13x  har en asymptot utöver y-axeln, vilken?

    Svar:
    Ledtråd
    Ledtråd 2
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...

c-uppgifter (3)

  • 10. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (0/1/0)
    E C A
    B 1
    P
    PL
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Ange den horisontella asymptoten till  $y=$y=$\frac{3x+1}{x}$3x+1x  

    Svar:
    Ledtråd
    Ledtråd 2
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 11. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (0/2/0)
    E C A
    B 1
    P 1
    PL
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Ange alla asymptoter till  $f(x)=$ƒ (x)= $\frac{x^2+6}{2x}$x2+62x  

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 12. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (0/2/1)
    E C A
    B 1 1
    P 1
    PL
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Lös olikheten $ | f(x) | > 6 $ då $ f(x) = \frac{x^2+5}{x} $

    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Se mer:Videolektion: Dominerande term
    Dela med lärare
    Rättar...

a-uppgifter (5)

  • 13. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (0/1/1)
    E C A
    B 1
    P
    PL
    M 1
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Konstruera en funktion för vilken dessa villkor gäller att

    • den har två lodräta asymptoter 
    • den har en sned asymptot med lutningen  $3$3 
    •  $f\left(1\right)=2$ƒ (1)=2 
    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 14. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (0/0/2)
    E C A
    B
    P 1
    PL
    M 1
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Vilka asymptoter har  $y=\frac{8x+4}{x+1}-x$y=8x+4x+1 x   ?

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 15. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (0/1/1)
    E C A
    B
    P
    PL
    M 1 1
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Figuren visar grafen till funktionen  $y=\frac{x}{ax-b}+cx$y=xaxb +cx  bestäm a, b och c

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 16. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (0/0/2)
    E C A
    B
    P 1
    PL
    M
    R 1
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    För att hitta asymptoter till funktioner med högre gradtal i täljaren än i nämnaren fungerar det inte längre att förkorta alla termer med x.

    Ex. $y=\frac{x^2}{x+3}$y=x2x+3  kommer inte ha  $y=x$y=x som sin sneda asymptot bara för att vi kan skriva om  $\frac{x^2}{x+3}$x2x+3  till  $\frac{x}{1+\frac{3}{x}}$x1+3x   och låta  $x\Rightarrow\infty$x⇒∞ så att  $\frac{3}{x}\Rightarrow0$3x ⇒0 eftersom att termen ligger i nämnaren påverkar den nämligen kvoten även då den blir liten.

    1. Undersök exempelfunktionens y -värden för några olika  $x$x och se om du kan hitta den riktiga asymptoten.
    2. Ett ”trick” vid denna typ av funktioner är att kvadratkomplettera i täljaren med lämpligt tal. Första steget blir då  $\frac{x^2}{x+3}=\frac{x^2-9+9}{x+3}$x2x+3 =x29+9x+3  , försök komma på resterande steg för att komma fram till samma svar som i din undersökning under punkt 1.
    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
  • 17. Premium

    Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
    (0/0/2)
    E C A
    B 1
    P 1
    PL
    M
    R
    K
    M EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

    Använd bland annan tricket från ovanstående uppgift för att kunna göra en skiss av  $y=\frac{x^2-2}{x-2}+x$y=x22x2 +x 

    Svar:
    π²
    Ditt svar:
    Rätt svar:
    (Korrekta varianter)
    {[{correctAnswer}]}
    Bedömningsanvisningar/Manuell rättning
    Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
    • Rättad
    • +1
    • Rättad
    Liknande uppgifter: asymptoter Derivata Matematik 4
    Dela med lärare
    Rättar...
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av provet
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av provet
Din skolas prenumeration har gått ut!
Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
Så funkar det för:
Elever/Studenter Lärare Föräldrar
Din skolas prenumeration har gått ut!
Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se