Laborationsrapport i fysik

En välstrukturerad rapport är lättare att läsa och förstå. Var noggrann med mätningar, beräkningar och enheter. Visa att du kan tänka kritiskt kring dina resultat och felkällor. Använd ett formellt och vetenskapligt språk, undvik att använda jag och vi. Detta är för att flytta fokus från personen som gjort laborationen till det som laborationen syftar till att visa.

Genomförandet och diskussionen beskriver något som redan har inträffat, därför passar det bra att använda passiv imperfekt. Exempel: “Höjden från bordsskivan till golvet mättes.” “En voltmeter kopplades in i kretsen, parallellt över glödlampan.” Det som står under teori är allmänt gällande och kan därför skrivas i presens.

Rubrik

Ange en kort och beskrivande titel för din laborationsrapport. Ofta kan du använda den rubrik som din lärare satt på labbinstruktionen, om du fått en sådan.

Inledning

Detta avsnitt brukar framförallt finnas med i längre rapporter som beskriver ett större projekt, såsom gymnasiearbetet (GA) i åk 3 på gymnasiet, men behöver sällan vara med i en vanlig laborationsrapport.

I en större rapport kan denna del t ex innehålla underrubrikerna Bakgrund, Syfte och Metod.
Bakgrund: En kort introduktion till det projektet handlar om, och eventuellt varför du valt att arbeta med det.
Syfte: Formulera tydligt vad du vill uppnå med projektet. Vad är det du ska undersöka eller bestämma? Vad är din forskningsfråga?
Metod: Beskriv vilken metod som kommer att användas för att uppnå projektets syfte. Det kan t ex vara en viss laborativ metod, litteraturstudier, enkätundersökningar.

Syfte/frågeställning

I en vanlig laborationsrapport behövs inte någon inledning, däremot behöver syfte och/eller frågeställning finnas med. Ange vad laborationens syfte är eller vilken fråga den ska besvara.

Teori

Här beskriver du relevanta fysikaliska principer och lagar som är nödvändiga för att förstå och genomföra laborationen. Förklara begrepp och ange formler som är relevanta. När du anger formler, förklara vad varje symbol/beteckning representerar.

Det kan vara svårt att veta hur den här delen ska skrivas, eftersom det också beror på vem den tänkta läsaren av rapporten är. En riktlinje kan vara att du tänker att mottagaren är en annan elev i en parallellklass, som alltså har motsvarande förkunskaper som du själv, men inte har gjort just det senaste avsnittet i fysikkursen (där den aktuella laborationen ingår). All viktig bakgrundsinformation bör finnas med här, det ska t ex inte framkomma någon ny information i diskussionen.

En mycket viktig utgångspunkt är att teoridelen ska vara relevant för laborationen, men helt fristående från laborationen. Du behöver se till att all viktig information finns med, men du ska inte ta med något för “utfyllnad”. Teoridelen kan vara olika omfattande i olika rapporter. Att teoridelen ska vara fristående betyder att du bara ska ange sådant som gäller oavsett om laborationen genomförts eller ej. Du får alltså inte hänvisa till sådant som gjordes eller mättes under själva laborationen.

Formuleringen “Klossen hade konstant hastighet och var därför i kraftjämvikt, dvs  $F_R=0$F_R=0.” hänvisar direkt till något som hände under laborationen, och är alltså inte fristående. Motsvarande information kan istället skrivas som: “Ett föremål som rör sig med konstant hastighet är i kraftjämvikt, dvs  $F_R=0$F_R=0.” Detta gäller ju allmänt, oavsett om laborationen genomförts eller ej.

Materiel

Lista alla mätinstrument, apparater och annat materiel som användes. Ange gärna vilken noggrannhet mätinstrumenten har, t ex våg (1 g), måttband (1 mm). Visst materiel anses vara självklart, som t ex papper, penna och räknare, och behöver inte vara med här.

Genomförande (ibland används istället rubriken Metod)

Beskriv noggrant och detaljerat hur laborationen genomfördes. Skriv alla steg i kronologisk ordning. Använd ett tydligt språk, grundregeln är att använda passiv imperfekt, dvs skriv ”Fallhöjden ($h$h) mättes.” och inte ”Jag mätte fallhöjden ($h$h)”. Ibland underlättar det beskrivningen om du visar försöksuppställningen i en figur.

Utifrån din beskrivning ska någon annan kunna göra om samma försök, och då i princip få samma resultat. Obs. Inga mätresultat ska redovisas här.

Mätresultat

Presentera dina mätdata på ett tydligt och överskådligt sätt, t ex i en tabell. Storheter och enheter ska finnas i tabellhuvudet. Ofta används mätresultaten för vidare beräkningar eller i grafer, men det är viktigt att de ursprungliga mätvärdena, primärvärdena, alltid finns med.

Behandling av mätresultat (kan ofta slås ihop med föregående rubrik)

Här används mätvärdena t ex i vidare beräkningar eller i en grafisk regressionsanalys. Ange vilka formler som används, och kontrollera att de även finns med under rubriken Teori. Grafer ska ha tydliga axlar med storheter och enheter.

Resultat

Här presenteras slutresultatet på ett kort och tydligt sätt. Den som läser rapporten och bara är intresserad av slutresultatet ska lätt kunna hitta det, utan att behöva läsa hela rapporten. Kontrollera att resultatet är ett direkt svar på det som angivits i syfte och frågeställning i början av rapporten. Tänk på att antalet värdesiffror ska återspegla hur noggrann mätningen var.

Diskussion

Här analyserar du laborationens resultat och metod. Diskutera felkällor och deras påverkan på resultaten. Om det är möjligt, ange om felkällorna gjort att mätvärdena blivit för höga/låga, och hur detta påverkat resultatet. Ofta kan du jämföra ditt eget resultat med ett tabellvärde eller något teoretiskt värde. Om laborationens syfte var att ta fram ett samband mellan olika storheter kan detta jämföras med en redan känd formel. Utvärdera metoden, hur kan laborationen förbättras?

Slutsats

Denna del kan finnas med i slutet av diskussionen i en kortare labbrapport, men bör få en egen rubrik i ett större projekt. Skriv en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten och slutsatserna. Upprepa inte allt från diskussionen, utan lyft fram det mest centrala.

Referenser

En källförteckning behöver sällan vara med i en vanlig laborationsrapport, men är viktig i ett större arbete. Här listar du alla källor du har använt (läroböcker, artiklar, webbplatser, etc).