Newtons första lag

I detta kapitel kommer vi att studera hur rörelsen hos ett föremål förändras när det påverkas av sin omgivning, dvs utsätts för krafter. I slutet av 1600-talet formulerade fysikern Isaac Newton tre lagar som beskriver just detta. Den första lyder så här:

En föremål fortsätter alltså ”på samma sätt” så länge det inte finns någon kraftresultant. Det innebär att ett föremål som är stilla kommer att fortsätta vara stilla, och ett föremål som rör sig med konstant hastighet kommer att fortsätta med samma fart och riktning. För att få en förändring måste det tillkomma en kraft. Däremot behövs ingen kraft för att hålla igång en rörelse, så länge det inte finns något som bromsar rörelsen!

Detta kan vara svårt att föreställa sig, eftersom vi sällan upplever rörelser utan bromsande krafter. I alla vardagliga situationer finns någon typ av friktion som bromsar rörelser, även om den ibland är mycket liten. En puck som glider på en stor isplan bromsas och stannar till slut. Men om pucken kastas i rymden, där den inte påverkas av gravitationskrafter eller luftmotstånd, fortsätter den med konstant hastighet (tills den träffar på ett hinder, och då påverkas av en kraft).

Ett annan exempel är en tavla som hänger på väggen. Eftersom tavlan är i vila, dvs stilla, kan vi dra slutsatsen att den resulterande kraften på tavlan måste vara noll. Detta innebär att tyngdkraften nedåt och den bärande kraften uppåt måste vara lika stora. Tavlan kommer att fortsätta vara stilla så länge ingen kraft tillkommer eller tas bort.