00:00
00:00
KURSER  / 
Matematik 1
/  Problemlösning sannolikhetslära

Problemlösning sannolikhetslära

Författare:Simon Rybrand
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av nationella provet
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av nationella provet

I denna lektion får du möjlighet att träna på att tillämpa det du lärt dig i tidigare lektioner om sannolikhet.

Vi samlar vi kort det vi gått igenom tidigare. Återvänt till de lektionerna för att få fördjupande förklaringar och tärna mer om det känns oklart.

Definition för sannolikhet

Värdet för sannolikheten för att en händelse A inträffar, motsvaras av kvoten

 $P(A)=$P(A)= $\frac{\text{Antal gynnsamma utfall}}{\text{Antal möjliga utfall}}$Antal gynnsamma utfallAntal möjliga utfall   

Sannolikhet betecknas med $P$ och kan jämföras med engelskans probability eller franskans probabilité . $A$ är den händelse vi vill beräkna sannolikheten för. 

Ett utfall eller en samling av olika utfall efter ett slumpförsök motsvarar det man kallar för en händelse. Sannolikheten för en händelse kan aldrig vara minder än noll eller större än ett, utan måste vara ett värde där emellan.

Sannolikheten $P$ för händelse $A$ motsvarar alltid ett värde

 $0\le P\left(A\right)\le1$0P(A)1 

Med hjälp av multiplikationsprincipen kan du beräkna en sannolikhet av en händelse som omfattar flera olika utfall.

Multiplikationsprincipen

Om sannolikheten för en första händelse är $P(A)$ och följande händelse är $P(B)$ så är sannolikheten för att de bägge sker i följd $P(A)\cdot P(B) $. 

En händelse som motsvarar alla utfall som inte ingår i en given händelse kallas för komplementhändelse. Summan av en händelses sannolikhet och dess komplementhändelses sannolikhet är alltid $1$1.

Komplementhändelse

Om  $A^c$Ac är komplementhändelse till händelse $A$A gäller att

 $P\left(A\right)+P\left(A^c\right)=1$P(A)+P(Ac)=1 

I ett träddiagram redovisas alla olika utfall för att förenkla beräkning av sannolikheter i flera steg. Det kommer till störst nytta då det finns olika grenar, vilket motsvarar olika möjliga vägar, att nå fram till det önskade resultatet.

Sannolikheten i ett träddiagram

Sannolikheten för en händelse fås i ett träddiagram genom att summera de gynnsamma grenarnas sannolikheter.

Tänk på att en händelse kan vara antigen beroende eller oberoende av tidigare utfall. Beroende händelser kan komma att påverka sannolikheten för de olika utfallen som följer på varandra. 

Exempel i videon

  • Tre kort har dragits där två ligger uppåt och visar att de är damkort. Vilken är sannolikheten att även det sista kortet är en dam?
  • Per ger sina klasskamrater en chans att vinna pengar. Han säger:
    ”Spela mitt spel! Satsa en krona och kasta sedan två sexsidiga tärningar. Högst tre prickar sammanlagt ger 10 kronor tillbaka”
    a) Vad är sannolikheten att få högst tre prickar när man kastar två tärningar?
    b) Vem tjänar på spelet? Klasskamraterna eller Per?
  • Olle har fått chansen att vinna två kaffepaket på ett lyckohjul. Han får två val: 1. Snurra tre gånger och få minst två orange. 2. Snurra fyra gånger och få minst tre av samma färg. Vilket alternativ ska han välja för att ha störst vinstchans?