Författare:
Simon Rybrand
Allt du behöver för att klara av nationella provet
Allt du behöver för att klara av nationella provet
Innehåll
Ett nollställe till en andragradsfunktion återfinns där grafen skär $x$x-axeln. Symmetrilinjen är en lodrät linje som går genom grafens vertex. Kännedom kring nollställen kommer till användning bland annat vid lösning av andragradsekvationer.
Vad är ett nollställe?
För alla nollställen gäller att funktionens värde är lika med noll, vilket vi kan skriva som f(x)=0. Grafiskt innebär detta att nollställen återfinns där funktionens graf skär xx -axeln.
De x-värden där parabeln skär x-axeln kallas för nollställen.
I denna punkt är alltså yy-värdet, som även motsvarar det vi kallar funktionens värde, lika med noll. En andragradsfunktion har antingen inget, ett eller två nollställen. I grafen kan vi avgöra detta genom att läsa av om funktionen inte skär xx-axeln, skär xx -axeln endast en gång eller skär den två gånger.
När du känner till andragradsfunktionens formel så kan du hitta nollställena algebraiskt genom att lösa ekvationen y=f(x)=0y=ƒ (x)=0.
Exempel 1
Ange nollställenas koordinater för den utritade andragradsfunktionen.
Lösning
Nollställena är xx -värdet i de punkten grafen skär xx-axeln. Här gäller det för punkterna (1,0)(1,0) och (3,0)(3,0), vilket ger att x1=1x1=1 och x2=3x2=3.
Notera att nollställena alltså anges på liknade vis som en ekvationslösning.
Diskriminant
När vi introducerade lösningsformeln nämnde vi att parabelns utseende kommer påverkas bland annat av värdet under rottecknet i pq-formeln. För att lättare kunna förklara olika skeenden är det därför bra att känna till att (2p)2−q(p2 )2−q kallas för ekvationens diskriminant.
En andragradsfunktion utan nollställen
En funktion vars graf aldrig skär xx -axeln saknar nollställen. Ekvationen y=f(x)=0y=ƒ (x)=0 har inga reella lösning. (Den skulle dock kunna ha komplexa lösningar). En andragradsfunktion som saknar nollställen kan exempelvis se ut enligt bilden nedan.
Detta inträffar när du får ett negativt tal under rottecknet när du löser ekvationen för att bestämma rötterna med PQ-formeln.
Alltså då (2p)2−q<0(p2 )2−q<0 vilket inträffar då (2p)2<(p2 )2< qq. Med andra ord, då diskriminanten är negativ.
Exempel 2
Ange en andragradsfunktionen som inte har något nollställe.
Lösning
Nollställena kan beräknas genom att lösa ut de xx-värden som ger att funktionen är lika med noll. Om vi inte finner ett reellt värde på xx som uppfyller detta, kommer funktionsuttrycket sakna nollställen.
Exempelvis kommer en ekvation vars lösning ger att (2p)2−q<0(p2 )2−q<0, alltså talet under rottecknet i PQ är negativt, resultera i ett sådant resultat.
En sådan funktion är f(x)=x2+2x+10ƒ (x)=x2+2x+10 då den har lösningen
x1,2=−22±(22)2−10x1,2=−22 ±√(22 )2−10 där (22)2−10=1−10=−9(22 )2−10=1−10=−9 som är mindre än noll, vilket kommer ge komplexa lösningar på ekvationen. Därmed saknar funktionen nollställen.
En andragradsfunktion med ett nollställe
En funktion vars graf skär xx -axeln en gång, har ett nollställe. Ekvationen y=f(x)=0y=ƒ (x)=0 har en reell lösning. En andragradsfunktion som endast har ett nollställen kan exempelvis se ut enligt bilden nedan.
Detta inträffar när talet under rottecknet är lika med noll när du löser ekvationen för att bestämma rötterna med PQ-formeln.
Alltså då (2p)2−q=0(p2 )2−q=0 vilket inträffar då (2p)2=q(p2 )2=q. Eller med andra ord, då diskriminanten är lika med noll.
En andragradsfunktion med två nollställen
En funktion vars graf skär x-axeln två gånger, har två nollställen. Ekvationen y=f(x)=0y=ƒ (x)=0 har två reella lösning. En andragradsfunktion som har två nollställen kan exempelvis se ut enligt bilden nedan.
Detta inträffar när du får ett positivt tal under rottecknet när du löser ekvationen för att bestämma rötterna med PQ-formeln.
Alltså då (2p)2−q>0(p2 )2−q>0 vilket inträffar då (2p)2>q(p2 )2>q . Eller med andra ord, då diskriminanten är positiv.
Andragradsfunktionens symmetrilinje
Andragradsfunktionens graf kallas för en parabel och är alltid symmetrisk. Det innebär att man kan dra en linjen mitt genom grafen, som ger att varje punkt på grafen ger en exakt spegling som också tillhör grafen, alltså mitt emellan två punkter som har samma yy -värde, tex nollställena.
För att detta ska stämma måste symmetrilinjen dras som en lodrät linje genom vertex.
Symmetrilinjen går alltid genom vertex.
Symmetrilinjens ekvation är x=ax=a , där aa motsvarar det xx -värde den lodräta linjen skär genom.
Symmetrilinjens ekvation
Symmetrilinjen återfinns mitt emellan två punkter som har samma yy-värde. För nollställena x1x1 och x2x2 gäller att symmetrilinjens ekvation är
xs=xs= 2x1+x2x1+x22
Vi kommer i kommande lektionen även ange en metod att snabbt bestämma symmetrilinjens ekvation utifrån lösningsformeln, men det tar vi då.
Exempel 3
Ange symmetrilinjens ekvation för den utritade andragradsfunktionen.
Lösning
Antingen läser vi av symmetrilinjens ekvation till x=2x=2 i koordinatsystemet, då den alltid går igenom vertex.
Alternativt kan den beräknas genom addera nollställena och dela med två. Parabelns nollställen är x1=1x1=1 och x2=3x2=3. Det ger oss att symmetrilinjen kan beräknas med
xs=xs= 21+3=24=1+32 =42 =22
Algebraiskt bestämma nollställen
Vanligt då man inte har grafen utritad är att bestämma parabelns nollställen med hjälp av lösningsformeln. Då vi vet att funktioners nollställen ges för de xx -värden som uppfyller att funktionen är lika med noll, kan vi bestämma nollstället på följande vis.
Exempel 2
Ange funktionens nollställen då f(x)=x2−6x−7ƒ (x)=x2−6x−7.
Lösning
VI sätter funktionen lika med noll för att bestämma nollställena. Sedan löser vi ekvationen f(x)=0ƒ (x)=0 med hjälp av pq-formeln.
x2−6x−7=0x2−6x−7=0
x1,2=3±9+7x1,2=3±√9+7
x1,2=3±16x1,2=3±√16
x1,2=3±4x1,2=3±4
Här gäller alltså att funktionens nollställen är x1=−1x1=−1 och x2=7x2=7.
Exempel i videon
- Grafen visar (se bild i video) en andragradsfunktion. Ange koordinaterna för nollställena och symmetrilinjens ekvation.
- En andragradsfunktion har nollställen i x=−5x=−5 och x=12x=12 . Bestäm dess symmetrilinje.
- Grafen till andragradsfunktionen f(x)=−x2+4xƒ (x)=−x2+4x är utritad (se bild i video) i koordinatsystemet. Bestäm dess nollställen och symmetrilinje.
Kommentarer
e-uppgifter (8)
1.
(1/0/0)E C A B 1 P PL M R K Hur många nollställen har andragradsfunktionen f(x)ƒ (x) nedan?
Svar:Ditt svar:Rätt svar: 2 nollställen(Korrekta varianter)Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...2.
(1/0/0)E C A B 1 P PL M R K I figuren är funktionen y=f(x)y=ƒ (x) utritad.
Vilket alternativ ska du ange som svar om uppgiften är att lösa ekvationen f(x)=0ƒ (x)=0 med hjälp av figuren?
Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...3.
(1/0/0)E C A B 1 P PL M R K Ange andragradsfunktionens nollställen.
Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...4. Premium
(1/0/0)E C A B 1 P PL M R K Ange symmetrilinjens ekvation till den utritade andragradsfunktionen.
Svar:Ditt svar:Rätt svar: xs=2(Korrekta varianter)Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...5. Premium
(1/0/0)E C A B P 1 PL M R K Ange nollställena till funktionen f(x)=x2−8x−20ƒ (x)=x2−8x−20
Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...6. Premium
(1/0/0)E C A B 1 P PL M R K Vilken är symmetrilinjens ekvation för den utritade grafen?
Svar:Ditt svar:Rätt svar: xs=0,5(Korrekta varianter)Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...7. Premium
(1/0/0)E C A B 1 P PL M R K Hur många nollställen har andragradsfunktionen f(x)=−205x2ƒ (x)=−205x2?
Svar:Ditt svar:Rätt svar: Ett nollställe(Korrekta varianter)Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...8. Premium
(1/0/0)E C A B 1 P PL M R K Vilken graf har nollställena {x1=−1x2=7
A.
B.
C.
D.
Svar:Ditt svar:Rätt svar: Graf C.(Korrekta varianter)Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...
Allt du behöver för att klara av nationella provet
Allt du behöver för att klara av nationella provet
c-uppgifter (3)
9. Premium
(0/2/0)E C A B P PL M 1 R 1 K Vilket funktionsuttryck stämmer bäst till grafen?
A. y=2x2y=2x2
B. f(x)=−2x2ƒ (x)=−2x2
C. g(x)=x2−2xg(x)=x2−2x
D. h(x)=2x−x2h(x)=2x−x2
Svar:Ditt svar:Rätt svar: g(x)=x2−2x(Korrekta varianter)Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...10. Premium
(0/2/0)E C A B P 2 PL M R K Ange symmetrilinjens ekvation till f(x)=−6x2+48x−42ƒ (x)=−6x2+48x−42
Svar:Ditt svar:Rätt svar: xs=4(Korrekta varianter)Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...11. Premium
(0/2/0)E C A B P 2 PL M R K Ange symmetrilinjens ekvation till f(x)=−3x2−18x+21ƒ (x)=−3x2−18x+21
Svar:Ditt svar:Rätt svar: xsym=−3(Korrekta varianter)Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Se mer: Nollställen och SymmetrilinjeRättar...
a-uppgifter (1)
12. Premium
(0/0/2)E C A B P PL 1 M R 1 K Bestäm konstanten aa så att f(x)=−4x2−2x+aƒ (x)=−4x2−2x+a har en symmetrilinje i x=x= −41−14
Bedömningsanvisningar/Manuell rättning- Rättad
Rättar...
Allt du behöver för att klara av nationella provet
Allt du behöver för att klara av nationella provet
Eddler
POPULÄRA KURSER
FÖRETAGSINFO
Eddler AB
info@eddler.se
Org.nr: 559029-8195
Kungsladugårdsgatan 86
414 76 Göteborg
Kenny
För fråga 2: Borde det inte stå ungefär ”Ange lösningen till symmetrilinjens ekvation…” Istället?
Annars tror man det är själva ekvationen som ska skrivas ut inte svaret.
Simon Rybrand (Moderator)
Tack, vi förtydligar detta!
Maja Lavett
hur kommer det sig att det i uppg 8. inte blir minus 1/4 i pQ?
Simon Rybrand (Moderator)
Hej
Hittar inte -1/4 där? är det rätt uppgift du tänker på?
Komvux Sundsvall Elev
Fråga 5 är fel.
Simon Rybrand (Moderator)
Tack för att du sade till oss om detta, vi korrigerar det direkt.
Endast Premium-användare kan kommentera.