Histogram

De indelade observationernas intervall kallas för klasser. Följden av ett klassindelat material blir att alla resultat i ett visst intervall hamnar i samma stapel.

I histogrammet ovan gäller att staplarna från vänster till höger motsvarar värdena i intervallen

 $50\le x$50≤x $<55$<55 
 $55\le x$55≤x $<60$<60 
 $60\le x$60≤x $<65$<65 
 $65\le x$65≤x $<70$<70  
 $70\le x$70≤x $<75$<75  

Den slutna olikheten innan $x$x ger att stapelns undre intervallgräns ingår i stapeln medan den övre ingår i efterföljande stapel. Med andra ord innebär det att värden på gränsen mellan två staplar alltid tillhör stapeln till höger om gränsen. Exempelvis kommer längden $70$70 cm hamna i stapeln längst till höger.

För att beräkna medelvärdet i ett histogram använder man det som kallas för klassmitten, vilket motsvarar mittvärdet i varje intervall. Om intervallet är  $a\le x<$a≤x<$b$b $$är klassmitten $\frac{a+b}{2}$a+b2 .

För att bestämma var stapels ”totala” värde multiplicerar man klassmitten med intervallets frekvens.

Vi visar hur man beräknar medelvärdet med ett exempel.

Histogrammen kan till en början verka lite trixiga, men med lite övning brukar det lösa sig! Det viktiga är bara att hålla i minnet att histogrammet inte anger exakta värden utan bara frekvensen i ett intervall. Så man kan veta hur många observationer som finns i ett intervall, men inte hur observationerna är fördelade i intervallet.

De kan slumpa sig att alla finns i den övre eller under gränsen för intervallet, jämt fördelat eller snedfördelat. Det krävs ett anat diagram än histogram för att svara på varje exakt observationsvärde.