Vad är sannolikhetslära?

Vi människor gör hela tiden uppskattningar i vår vardag av hur stor risk eller chans det är att något inträffar. Finns det en risk att det regnar idag? Hur stor är chansen att jag hinner med bussen om jag springer? Riskerar jag att snubbla om jag inte knyter skosnöret? Många av dessa uppskattningar sker undermedvetet hos oss. Men ibland uppstår det situationer där vi behöver göra medvetna och noggranna analyser för att kunna ta bra beslut för vår vardag.

I ett välfungerande samhället bedömer individerna risker och chanser hela tiden. På liknande vis görs dessa bedömningar på mer övergripande nivåer inom många olika områden i samhället. Till exempel som grund för hur vi fördelar skattepengar.

Men för att kunna ta välgrundade och bättre beslut behöver vi göra analyser som stämmer överens med det som är den troligaste utvecklingen. Med andra ord det som har störst sannolikhet att inträffa. Därför behöver vi kunna beräkna sannolikheter och inte bara gå på fingertoppskänsla. Detta är en mycket avancerad och komplex vetenskap med många olika grenar.

Vi börjar med ett enkelt exempel.

I kommande lektioner tittar vi på vilken av dessa strategier som har störst sannolikhet att vår vän tar en polkagris. Vi kommer nämligen förhoppningsvis kunna beräkna detta själva när kursen är slut.

Sammanfattningsvis är det viktigt att komma ihåg är att verkligheten inte slaviskt följer sannolikheten. Sannolikhet är som sagt ett mått på hur troligt det är att en viss händelse inträffar. Inte en garanti för vad som inträffar. Men ju fler gånger vi upprepar en händelse, ju mer kommer det som faktiskt inträffar att stämma med den beräknade sannolikheten.

De som jobbar med sannolikhetsberäkningar är överens om de matematiska regler som behandlar sannolikheter. Men det finns en oenighet om på vad den matematiska teorin kan tillämpas.

Vi kan förenklat sammanfatta detta i två olika synsätt. Aleatorisk och Epistemisk sannolikhet. Dessa två synsätt diskuterar om slumpartade händelser beror på att vår kunskap är otillräcklig, eller om världen i grunden består av slumpartade processer.

Samma matematiska regler gäller som sagt för det båda synsätten. Men synsätten får viktiga konsekvenser för vilka matematiska modeller som kan anses giltiga.

Det finns alltså olika meningar om vad sannolikhet egentligen är och när den är tillämpbar. Trots det används sannolikhetsberäkningar dagligen för att ta beslut och fördela resurser.

För att lättare kunna arbeta med sannolikheter är det bra att förstå följande begrepp. Försök att lära oss dem utantill. I kommande lektioner hittar vi exempel och mer utvecklade förklaringar på de olika begreppen.

I kommande lektioner får vi lära oss att göra sannolikhetsberäkningar av olika händelser.