Eddler
Kurser Alla kurser Min kurs Min sida Min sida Provbank Mina prov Läromedel Blogg Hjälp & Guider Om oss Kontakt Nationella prov Gamla högskoleprov Screening Priser läromedel
Sök Mitt konto Logga ut Elev/lärare
-registrering
Logga in Köp Premium Köp Premium Prova gratis
Genom att använda den här sidan godkänner du våra användarvillkor, vår integritetspolicy och att vi använder cookies.
EXEMPEL I VIDEON
Lägg till som läxa
Lägg till som stjärnmärkt
  Lektionsrapport Repetera   Hjälp

Frågor hjälpmarkerade!

Alla markeringar försvinner.

Ta bort markeringar Avbryt
Kopiera länk Facebook X (Twitter) Repetera Rapportera Ändra status
KURSER  / 
Matematik 2b
 /   Statistik

Digitala metoder för att bestämma lägesmått och spridningsmått

Endast Premium- användare kan rösta.
  • Författare:Simon Rybrand Anna Karp
    Rapportera fel Redigera lektion Redigera text Redigera övning Redigera video Skapa thumbnails
    Så hjälper Eddler dig:
    Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
    Allt du behöver för att klara av provet
    Så hjälper Eddler dig:
    Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
    Allt du behöver för att klara av provet
    Din skolas prenumeration har gått ut!
    Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
    Så funkar det för:
    Elever/Studenter Lärare Föräldrar
    Din skolas prenumeration har gått ut!
    Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se

    Att beräkna lägesmått och spridningsmått för hand kan bli en långdragen historia om vi har en stor datamängd. För datorer går det däremot snabbt och därför ska vi i denna lektion titta närmare på hur vi med vår miniräknare och/eller GeoGebra kan göra vad som kallas Envariabelanalys. Här fokuserar vi extra på digitala metoder för att bestämma lägesmått och spridningsmått.

    1. Skapa en lista eller frekvenstabell

    Det första vi behöver göra är att föra in sitt material, en lista eller en frekvenstabell, i det digitala hjälpmedlet vi arbetar med.

    • På en Texasräknare gör vi det under knappen STAT - EDIT
    • På en Casio gör vi det under meny - STAT
    • I GeoGebra gör vi det i perspektiv - kalkylblad

    2. Låt det digitala verktyget göra analysen

    När vi fört in vår datamängd är det dags att låta räknaren hitta de värden vi är intresserade av.

    • På en Texasräknare gör vi det under knappen STAT - CALC - $1$1 -Var stats
    • På en Casioräknare gör vi det under CALC - $1$1 Var
    • I GeoGebra markerar vi materialet, väljer envariabelanalys, klickar på knappen med $\sum\text{X}$∑X uppe till höger i fönstret.

    I GeoGebra får vi analysen presenterad i en tabell. Här förklarar vi tabellens värden kort.

    Vissa lägesmått och spridningsmått är mer användbara än andra i denna kurs.

    Medelvärdet som ofta betecknas $\overline{x}$x

    Standardavvikelsen som betecknas $\sigma$σ om det gäller för en hel population och $s$s om det är för ett stickprov

    Kvartilerna $Q_1$Q1 , $Q_2$Q2 (som motsvarar medianen) och $Q_3$Q3

    Största och minsta värdet

    Det vill säga alla värden vi behöver för att kunna konstruera ett lådagram.

    3. Låt det digitala verktyget konstruera ett diagram

    Till sist låter vi det digitala hjälpmedlet konstruera ett diagram, t.ex. ett lådagram till vårt material.

    Det finns många digitala hjälpmedel. T.ex. finns GeoGebra som är gratis och ett verktyg som lätt kan visualisera både tabeller, formler och diagram samtidigt och på så sätt ge en tydlig bild av datamängden.

    Beräkna lägesmått och spridningsmått med GeoGebra

    När vi skriver in vår data och väljer envariabelanalys konstruerar GeoGebra ett diagram och vi kan välja vilket eller vilka vi vill se samtidigt.

    Exempel 1

    Vi undersöker ett fiskbestånd i Östersjön och får vid en fångst följande datamängd gällande fiskarnas längd

    Längd i cm Frekvens
    10 $2$2
    $11$11 $15$15
    $12$12 $45$45
    $13$13 $89$89
    $14$14 $87$87
    $15$15 $52$52
    $16$16 $21$21
    $17$17 $9$9
    $18$18 $1$1

    Beräkna medelvärde och standardavvikelse för datamängden.

    Lösning

    Gå till Kalkylblad under Perspektiv i huvudmenyn.

    GeoGebra Meny Kalkylblad

    Vi skriver in tabellen i GeoGebra. Värdet skrivs i kolumn A och frekvensen i kolumn B.

    Markera alla värden genom att hålla nere vänster mustangent samtidigt som vi drar pilen över värdena. Klicka sedan på ikonen och välj Envariabelanalys.

    Ett stolpdiagram dyker upp (eller ett annat diagram beroende på våra inställningar).

    Vi klickar på summasymbolen till höger, nedan markerat med röd ring.

    Då visas en massa olika värden i en tabell i mitten av fönstret.

    Vi läser av medelvärdet på raden namngiven Medel till ca $13,7$13,7 cm.
    Standardavvikelsen anges på raden markerat med ett $s$s och är ca $1,4$1,4 cm.

    Rita diagram med GeoGebra

    När vi vill presentera vår datamängd med ett diagram kan vi spara tid genom att låta ett digitalt verktyg rita upp det åt oss.

    Exempel 2

    Vi undersöker ett fiskbestånd i Östersjön och får vid en fångst följande datamängd gällande fiskarnas längd

    Längd i cm Frekvens
    $10$10 $2$2
    $11$11 $15$15
    $12$12 $45$45
    $13$13 $89$89
    $14$14 $87$87
    $15$15 $52$52
    $16$16 $21$21
    $17$17 $9$9
    $18$18 $1$1

    Rita ett lådagram och avläs kvartilavståndet.

    Lösning

    Se exempel 1 för att bestämma aktuella värden i en tabell. Utifrån dessa värden kan vi rita ett lådagram för hand med hjälp av de sex sista raderna i tabellen. Värdena på raderna Min, Q1, Median (som motsvarar Q2), Q3 och Max ger oss det vi behöver för att kunna skapa lådagrammet. Men vi kan också låta GeoGebra göra det åt oss.

    Vi byter från stolpdiagram till boxplot (lådagram), eller klickar på knappen med de två rektanglarna, och får lådagrammet nedanför.

    Kvartilavståndet som är detsamma som lådans längd avläser vi nu till $2$2, eftersom $15-13=2$.

    Vi kan också se i stolpdiagrammet att fiskbeståndet ser ut att vara normalfördelat vad gäller längd, det återkommer vi till i lektionen kring normalfördelning i Geogebra.

    Tvåvariabelanalys - dvs när vi har två datamängder - återkommer vi till i lektionerna som handlar om regression.

    Kommentarer

    noha

    Jag förstår inte fråga 2. Både på min miniräknare och i geogebra får jag det till att Q1=17 och Q3=20.

      Eddler

      Hej!

      Det beror på att det finns olika sätt att beräkna kvartiler. I det här fallet används klassgränser för grupperade data, vilket ger $Q_1=16{,}5$ (nedre gränsen för $17$-gramsklassen) och $Q_3=21{,}5$.

      Din miniräknare och GeoGebra behandlar i stället värdena som diskreta tal, vilket ger $Q_1=17$ och $Q_3=20$. Båda metoderna är giltiga men ger olika resultat beroende på sammanhang.


    Endast Premium-användare kan kommentera.

    ██████████████████████████
    ████████████████████████████████████████████████████

    Vi hjälper dig att repetera om du behöver

    {[{ prereqFeedback.title }]} {[{ prereqFeedback.body }]}
    RESULTAT
    Du har det som behövs
    Är du säker?
    REPETERAR
    Du ser första minuten av genomgången. Prova gratis i 14 dagar Se hela med Eddler Premium
    Få tillgång till hela Eddler
    • Alla videor i alla kurser
    • Övningar med förklaringar på rätt nivå
    • Allt inför NP och HP
    • Gjort av legitimerade mattelärare
    Prova gratis i 14 dagar Köp Premium
    Sedan 99 kr/mån. Ingen bindningstid.
    Din skolas prenumeration har gått ut

    Påminn din lärare om att förnya, eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.

    Köp Premium
    Sedan 99 kr/mån. Ingen bindningstid.
    Er prenumeration har gått ut

    Kontakta oss på info@eddler.se för att förnya.

    Repetera mer i lektionen

    e-uppgifter (2)

    • 1. Premium

      Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
      (2/0/0)
      E C A
      B
      P 2
      PL
      M
      R
      K
      EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

      Under en dag föds  $12$12  bebisar på ett förlossningsmottagning. Deras födelsevikter är

       $2560,\text{ }3040,\text{ }3225,\text{ }4085,\text{ }3750,$2560, 3040, 3225, 4085, 3750, 

       $\text{ }3465,\text{ }2890,\text{ }3605,\text{ }3900,\text{ }4570,\text{ }4120,\text{ }3720$ 3465, 2890, 3605, 3900, 4570, 4120, 3720 

      a) Rita upp ett histogram över vikterna i t.ex. geogebra.

      b) Bestäm medelvärde och standardavvikelse med ett digitalt hjälpmedel.

      Rättas inte automatiskt. Du bedömer själv mot facit.
      Svar:
      π²
      Ditt svar:
      Rätt svar:
      (Korrekta varianter)
      {[{correctAnswer}]}
      Bedöm ditt svarBedömningsanvisningar/Manuell rättning
      Jämför med rätt svar ovan och kryssa i det du har fått med.
      Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
      • Rättad
      • +1
      • Rättad
      Dela med lärare
      Rättar...
    • 2. Premium

      Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
      (2/1/0)
      E C A
      B 1
      P 1
      PL 1
      M
      R
      K
      EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

      Följande frekvenstabell visar vikten i gram för ett parti plommon som en affär köpt in. 

      Gram  $15$15   $16$16   $17$17   $18$18   $19$19   $20$20   $21$21   $22$22   $23$23 
      Antal  $404$404   $551$551   $849$849   $995$995   $1211$1211   $1433$1433  $982$982   $543$543   $133$133 

      a) Beräkna medelvärde och median med ett digitalt verktyg.

      b) Adam säger att minst hälften av plommonen väger mellan $16,5$16,5 g och $21,5$21,5 g. Förklara varför han har rätt.

      c) När plommonen kom till affären hade leverantören redan gallrat bort alla plommon under den tionde percentilen som istället blev sylt. Hur många plommon hade gallrats bort?

       

      Rättas inte automatiskt. Du bedömer själv mot facit.
      Svar:
      Ditt svar:
      Rätt svar:
      (Korrekta varianter)
      {[{correctAnswer}]}
      Bedöm ditt svarBedömningsanvisningar/Manuell rättning
      Jämför med rätt svar ovan och kryssa i det du har fått med.
      Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
      • Rättad
      • +1
      • Rättad
      Dela med lärare
      Rättar...

    c-uppgifter (2)

    • 3. Premium

      Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
      (0/2/0)
      E C A
      B
      P 1
      PL 1
      M
      R
      K
      EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

      Medellängden för vuxna män i Sverige är  $180$180  cm. Ge exempel på vilka längder en grupp på  $7$7  män kan ha för att de ska ha medellängden  $180$180  cm och samtidigt en standardavvikelse som kan avrundas till  $5,0$5,0 cm. Inga av männen får vara lika långa. Använd ett digitalt verktyg.

      Rättas inte automatiskt. Du bedömer själv mot facit.
      Svar:
      π²
      Ditt svar:
      Rätt svar:
      (Korrekta varianter)
      {[{correctAnswer}]}
      Bedöm ditt svarBedömningsanvisningar/Manuell rättning
      Jämför med rätt svar ovan och kryssa i det du har fått med.
      Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
      • Rättad
      • +1
      • Rättad
      Dela med lärare
      Rättar...
    • Så hjälper Eddler dig:
      Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
      Allt du behöver för att klara av provet
      Så hjälper Eddler dig:
      Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
      Allt du behöver för att klara av provet
      Din skolas prenumeration har gått ut!
      Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
      Så funkar det för:
      Elever/Studenter Lärare Föräldrar
      Din skolas prenumeration har gått ut!
      Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se
    • 4. Premium

      Redigera uppgift Rapportera fel Ändra till korrekt
      (0/3/1)
      E C A
      B 1
      P 1
      PL
      M
      R 1 1
      K
      EXIT NP INGÅR EJ Uppgift från prov

      I en klass blev betygsfördelningen i Ma 1b följande.

      • A -  $3$3  st (Betyget A räknas om till  $20$20 p)
      • B -  $5$5 st (Betyget B = $17,5$17,5 p)
      • C - $11$11 st (Betyget C =  $15$15 p)
      • D -  $9$9  st (Betyget D = $12,5$12,5 p)
      • E -  $5$5 st (Betyget E = $10$10 p)
      • F -  $2$2 st (Betyget F = $0$0 p)

      a) Beräkna klassens snitt och median.

      b) Rita ett lådagram till resultatet och förklara varför det ser ut som det gör.

      c) Om en elev hade fått ett betygsteg högre i betyg hade lådagrammet inte ändrat utseende utom i ett fall. Vilket? Motivera

       

      Rättas inte automatiskt. Du bedömer själv mot facit.
      Svar:
      Ditt svar:
      Rätt svar:
      (Korrekta varianter)
      {[{correctAnswer}]}
      Bedöm ditt svarBedömningsanvisningar/Manuell rättning
      Jämför med rätt svar ovan och kryssa i det du har fått med.
      Klicka i rutorna och bedöm ditt svar.
      • Rättad
      • +1
      • Rättad
      Liknande uppgifter: digitala verktyg kvartiler lådagram
      Dela med lärare
      Rättar...
    Så hjälper Eddler dig:
    Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
    Allt du behöver för att klara av provet
    Så hjälper Eddler dig:
    Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
    Allt du behöver för att klara av provet
    Din skolas prenumeration har gått ut!
    Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
    Så funkar det för:
    Elever/Studenter Lärare Föräldrar
    Din skolas prenumeration har gått ut!
    Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se