00:00
00:00
KURSER  / 
Tid, tidsenheter, hastigheter och enhetsomvandling
/  Tid, tidsenheter, hastigheter och enhetsomvandling

Tid, tidsenheter, hastigheter och enhetsomvandling

Författare:Simon Rybrand
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av nationella provet
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av nationella provet

[Lektionen är ännu inte publicerad.]

Storheter, prefix och enheter

När vi jobbar med omvandling av enheter är det en hjälp att känna till skillnaden mellan prefix och enheten.

Vi börjar med begreppet storhet. En storhet kan beskrivas som egenskapen hos en händelse eller ett föremål som kan jämföras, mätas eller beräknas. En längd, hastighet, vikt eller tid är några exempel på storheter.

Några fler exemplen på storheter är massa och temperatur. Alla har en kvantitet som går att mätas. Tex kan temperaturen eller hastigheten öka eller minska och förändringen kan då representeras av ett tal.

Omvandling tid

 606060 sekunder motsvarar 111 minut

 606060 minuter motsvarar 111 timme

 242424 timmar motsvarar 111 dygn

 777 dygn motsvarar 111 vecka

Ett normalår har 365365365 dygn och är därför 525252 veckor och en dag. Det leder till att kommande år börjar en veckodag senare än föregående. Lite coolt är också att ett normalår alltid börjar och slutar på samma veckodag.

Längden på att år bygger på hur lång tid det tar för jordklotet att färdas ett varv runt solen. Och för att kunna ange det så måste man ha en position att förhållas sig till. Och beroende på om man utgår från jorden eller från stjärnhimmeln så får man lite olika längder, men som enhet i vetenskapliga sammanhang använder man ett så kallat vetenskapligt år, vilket är  365,25365,25365,25 dygn. Det gör att vi har ett så kallat skott år vart fjärde år. Det vill säga, men lägger till ett dygn mellan 282828 februari och den 111 mars. Detta för att inte våra årstider ska bli förskjutna över tid.

Hastighet

Hastighet är ett sätt att ange hur lång sträcka man hinner förflytta sig på en viss tid.

Vet vi två av dessa storheter kan vi alltid beräkna den tredje.

Två vanliga enheter för hastighet är meter per sekund (m/s) och kilometer i timmen (km/h). Det är därför bra att kunna omvandla hastigheter mellan dessa två olika enheter.

 111 km/h =10006060=\frac{1000}{60\cdot60}=100060·60  m/s =10003600=\frac{1000}{3600}=10003600  m/s =0,277=0,277…=0,277…  m/s

 111 m/s =0,00116060=\frac{0,001}{\frac{1}{60\cdot60}}=0,001160·60   km/h =36000,0011=\frac{3600\cdot0,001}{1}=3600·0,0011  km/h =3,6=3,6=3,6 km/h

Omvandling längdenheter

 101010 mm motsvarar 111 cm

 101010 cm motsvarar 111 dm

 101010 dm motsvarar 111 m

 100010001000 m motsvarar 111 km

 101010 km motsvarar 111 mil

Gå till någon av våra lektioner för att få veta mer.

Längdenheter
Längdskala

Omvandling areaenheter

 100100100 mm2^22  motsvarar 111 cm2^22 

 100100100 cm2^22  motsvarar 111 dm2^22 

 100100100 dm2^22  motsvarar 111 m2^22 

Gå till lektionen areaskala för att få veta mer.

Omvandling volymenheter

 111 dm3^33  motsvarar 111 liter

 111 m3^33  motsvarar 100010001000 liter

 100010001000 mm3^33  motsvarar 111 cm3^33 

 100010001000 cm3^33  motsvarar 111 dm3^33 

 100010001000 dm3^33  motsvarar 111 m3^33

Gå till lektionen volymskala för att få veta mer.