00:00
00:00
Författare:Fredrik Vislander
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av nationella provet
Så hjälper Eddler dig:
Videor som är lätta att förstå Övningar & prov med förklaringar
Allt du behöver för att klara av nationella provet

Cirkulär centralrörelse

I den här lektionen tittar vi på cirkulär centralrörelse. Det är när ett objekt färdas med konstant fart i en cirkelformad bana kring ett centrum. Ett exempel på cirkulär centralrörelse är om vi snurrar en boll i ett snöre över huvudet. Planet- och satellitbanor kan också approximeras som cirkulär centralrörelse i många sammanhang. 

 

Från Fysik 1 är vi bekanta med Newtons första lag, som säger att ett objekt i rörelse fortsätter rakt fram såvida det inte tvingas ändra sin rörelseriktning pga av en resulterande kraft.

Om det inte fanns någon resulterande kraft på objektet i centralrörelsen skulle det alltså fortsätta rakt fram med konstant hastighet. Detta gäller för varje punkt i cirkelrörelsen. Om vi t ex snurrar en boll i ett snöre över huvudet, och snöret går av, skulle objektet avvika från cirkelbanan och fortsätta rakt fram.

Så för att ett objekt ska hållas kvar i en cirkelformad bana måste det finnas en kraftresultant riktad mot banans centrum. Denna kraftresultant kan då kontinuerligt påverka objektet genom att ändra dess riktning. Denna centrumriktade kraftresultant kallas centripetalkraft och betecknas FcF_cFc. Centripetalkraften är vinkelrät mot rörelseriktningen, så den uträttar inget arbete på objektet, som då inte heller ökar sin rörelseenergi och därmed inte heller den tangentiella farten vvv.

Eftersom hastighet är en vektorstorhet, som har både storlek och riktning, innebär en riktningsändring att hastigheten ändras även om farten är konstant. Detta innebär att en cirkulär centralrörelse är en accelererad rörelse med en acceleration riktad på samma sätt som kraftresultanten, dvs mot banans centrum. Denna centrumriktade acceleration kallas centripetalacceleration  och betecknas aca_cac .

Observera att centripetalkraften inte är en ny kraft utan bara är ett annat sätt att säga “kraftresultanten mot centrum vid cirkelrörelse med konstant fart”. Det är alltså alltid någon annan kraft som ”agerar” centripetalkraft. I situationen med bollen i snöret är det kraften i snöret som agerar centripetalkraft. I andra situationer kan vara andra typer av krafter som utgör centripetalkraften, t ex gravitationskraften, friktionskraften eller en komposant från ett snedriktad kraft. 

Sammanfattning av samband

Centripetalacceleration

 ac=a_c=ac= v2r=4π2rT2=\frac{v^2}{r}=\frac{4\pi^2r}{T^2}=v2r =4π2rT2 = 4π2rf2=ω2r4\pi^2rf^2=\text{ω}^2r4π2rƒ 2=ω2r  

Centripetalkraft

 Fc=macF_c=ma_cFc=mac  ger:

 Fc=mF_c=mFc=m v2r=4π2mrT2=\frac{v^2}{r}=\frac{4\pi^2mr}{T^2}=v2r =4π2mrT2 = 4π2mrf2=mω2r4\pi^2mrf^2=m\text{ω}^2r4π2mrƒ 2=mω2r  

Objektets banhastighet

 v=v=v= 2πrT\frac{2\pi r}{T}2πrT   

Frekvens

 f=1Tf=\frac{1}{T}ƒ =1T  

Objektets vinkelhastighet (rad/s)

 ω=\text{ω}=ω= 2πT=\frac{2\pi}{T}=2πT = 2πf2\pi f2πƒ  

Vinkeln  α\alphaα 

 α=ωt\alpha=\text{ω}tα=ωt 

Exempel 1

Avståndet från jorden till solen är ungefär  1,510111,5\cdot10^{11}1,5·1011  m. Vilken massa har solen?

Lösning

Vi har en situation enligt bilden. Vi approximerar jordens bana runt solen som en cirkel med radien r=1,51011r=1,5\cdot10^{11}r=1,5·1011  m. Vi kallar jordens massa  mjm_jmj  och solens massa  msm_sms. Den resulterande kraft som håller kvar jorden i omloppsbanan runt solen, och därmed agerar centripetalkraft, är solens gravitationskraft: 
Fg=GF_g=GFg=G mjmsr2\frac{m_j\cdot m_s}{r^2}mj·msr2  

Vi kan alltså ställa upp:

 Fc=FgF_c=F_gFc=Fg 

 mjm_jmj v2r=\frac{v^2}{r}=v2r = GGG mjmsr2\frac{m_j\cdot m_s}{r^2}mj·msr2  

Vi förkortar bort jordens massa och löser ut solens massa:

 v2r=\frac{v^2}{r}=v2r = GGG msr2\frac{m_s}{r^2}msr2   

 ms=m_s=ms= v2rG\frac{v^2r}{G}v2rG  

Frågan är nu hur stor jordens hastighet runt solen är. Vi har ju approximerat banan som en cirkel med radien  rrr. Det innebär att den sträcka som jorden färdas under ett varv är omkretsen av cirkeln O=2πrO=2\pi rO=2πr. Tiden för ett varv är omloppstiden  T=1T=1T=1 år. Eftersom konstant fart   v=stv=\frac{\bigtriangleup s}{\bigtriangleup t}v=st   kan vi skriva:

 v=2πrTv=\frac{2\pi r}{T}v=2πrT   m/s

Vi sätter in detta i uttrycket för solens massa:

 ms=m_s=ms= v2rG=(2πrT)2rG=4π2r3T2G\frac{v^2r}{G}=\frac{\left(\frac{2\pi r}{T}\right)^2r}{G}=\frac{4\pi^2r^3}{T^2G}v2rG =(2πrT )2rG =4π2r3T2G 
  ms=m_s=ms= 4π2(1,51011)3(365246060)26,671011=\frac{4\pi^2\left(1,5\cdot10^{11}\right)^3}{\left(365\cdot24\cdot60\cdot60\right)^2\cdot6,67\cdot10^{-11}}=4π2(1,5·1011)3(365·24·60·60)2·6,67·1011 = 2,0010302,00…\cdot10^{30}2,00…·1030  kg  

Svar: Solens massa är  2,010302,0\cdot10^{30}2,0·1030  kg  

Exempel 2

En satellit kretsar runt jorden i en cirkulär omloppsbana på höjden  190019001900  km över havsytan. Vilken omloppsfart har satelliten?

Lösning

Vi har en situation enligt bilden. 

Eftersom satelliten utför en centralrörelse måste det finnas en centrumriktad kraftresultant, en centripetalkraft. I detta fall är det gravitationskraften som agerar centripetalkraft. Det innebär att vi kan ställa upp följande ekvation:

 Fg=Fc  F_g=F_c\text{ }\text{ }Fg=Fc 
 GGG mjmsr2=msv2r\frac{m_j\cdot m_s}{r^2}=\frac{m_sv^2}{r}mj·msr2 =msv2r  

där mjm_jmj  är jordens massa, msm_sms  är satellitens massa och rrr  är avståndet mellan satelliten och jordens mittpunkt. Det ger r=rj+hr=r_j+hr=rj+h  där rjr_jrj  är jordens radie och hhh  är satellitens höjd över havsytan. 

Vi löser ut farten vvv  ur ekvationen och får följande samband:

 v=v=v= Gmjr\sqrt{\frac{G\cdot m_j}{r}}G·mjr   

Nu sätter vi in värden:

 v=v=v= Gmjrj+h=6,6710115,9710246,37106+1,9106=\sqrt{\frac{G\cdot m_j}{r_j+h}}=\sqrt{\frac{6,67\cdot10^{-11}\cdot5,97\cdot10^{24}}{6,37\cdot10^6+1,9\cdot10^6}}=G·mjrj+h =6,67·1011·5,97·10246,37·106+1,9·106 =  6 939, 6\text{ }939,\text{ }…6 939, …  m/s

Svar: Satellitens omloppsfart är  6,96,96,9  km/s.

Exempel 3 – Konisk pendel

En kula som hänger i ett snöre och rör sig i en cirkel i horisontalplanet kallas för en konisk pendel. Längden på snöret betecknar vi  lll, cirkelns radie  rrr  och vinkeln som snöret bildar med lodlinjen  α\alphaα. Om  l=0,90l=0,90l=0,90  m och  α=30\alpha=30^{\circ}α=30 , vad är kulans banhastighet? 

Lösning

De krafter som verkar på kulan är kraften i tråden  FsF_sFs  snett uppåt samt tyngdkraften  Fg=mgF_g=mgFg=mg  rakt nedåt. 

I  yyy -led har vi jämvikt, eftersom kulan ligger kvar på samma höjd:  Fsy=Fg\left|F_{sy}\right|=\left|F_g\right||Fsy|=|Fg| 

I  xxx-led har vi bara trådens horisontella kraftresultant. Det innebär att  FsxF_{sx}Fsx  är den centrumriktade kraftresultanten, och alltså den kraft som agerar centripetalkraft:  Fc=FsxF_c=F_{sx}Fc=Fsx 

Vi kan då skriva tangens för vinkeln som:
 tanα=\tan\alpha=tanα= FsxFsy=FcFg=Fcmg\frac{F_{sx}}{F_{sy}}=\frac{F_c}{F_g}=\frac{F_c}{mg}FsxFsy =FcFg =Fcmg  

Vi löser ut centripetalkraften:
 Fc=mgtanαF_c=mg\cdot\tan\alphaFc=mg·tanα  

Eftersom vi kan skriva centripetalkraften som  Fc=mv2rF_c=\frac{mv^2}{r}Fc=mv2r   kan vi även skriva:
 mgtanα=mg\cdot\tan\alpha=mg·tanα= mv2r\frac{mv^2}{r}mv2r  

Vi förkortar bort massan och löser ut hastigheten:
 v=rgtanαv=\sqrt{rg\cdot\tan\alpha}v=rg·tanα 

För att beräkna hastigheten behöver vi bestämma radien  rrr . Vi använder figuren och kan skriva:
 r=lsinα=0,90sin30=0,45r=l\cdot\sin\alpha=0,90\cdot\sin30^{\circ}=0,45r=l·sinα=0,90·sin30=0,45  m

Vi kan nu beräkna hastigheten:
 v=rgtanα=0,459,82tan30=1,597v=\sqrt{rg\cdot\tan\alpha}=\sqrt{0,45\cdot9,82\cdot\tan30^{\circ}}=1,597…v=rg·tanα=0,45·9,82·tan30=1,597…  m/s 

Svar: Kulans banhastighet är  1,61,61,6  m/s.

Vertikal cirkelrörelse

Vid vertikal cirkelrörelse, t ex en motorcykel som genomför en loop i en lodrät cirkulär bana, behöver vi ta hänsyn till att en tyngdkraft och en normalkraft verkar på motorcykeln. Tyngdkraften har samma storlek (mgmgmg) och riktning (nedåt) under hela loopen. Normalkraften på motorcykeln från underlaget kommer att variera. Det är resultanten av tyngdkraften och normalkraften som agerar centripetalkraft. Farten varierar vanligtvis i den här typen av cirkelrörelser. Vi kommer därför endast titta på kraftsituationen i två särskilda lägen i loopen, längst ner och högst upp. 

Längst ner i loopen (läge 1) verkar tyngdkraften nedåt och normalkraften uppåt. Vi sätter positiv riktning uppåt, och får då följande situation:

Centrumriktad kraftresultant:   Fc1=FN1mgF_{c1}=F_{N1}-mgFc1=FN1mg

Newtons andra lag:  Fc1=mac1=mF_{c1}=m\cdot a_{c1}=m\cdotFc1=m·ac1=m· v12r\frac{v_1^2}{r}v12r   

Längst upp i loopen (läge 2) verkar både tyngdkraften och normalkraften nedåt. Vi sätter positiv riktning nedåt, och får då följande situation:

Centrumriktad kraftresultant:   Fc2=FN2+mgF_{c2}=F_{N2}+mgFc2=FN2+mg

Newtons andra lag:  Fc2=mac2=mF_{c2}=m\cdot a_{c2}=m\cdotFc2=m·ac2=m· v22r\frac{v_2^2}{r}v22r  

När vi arbetar med vertikal cirkelrörelse är det ofta praktiskt att definiera positiv riktning mot centralrörelsens mitt, det gör att den resulterande kraften alltid blir positiv.

Exempel 4

En bil kör genom en loop enligt bilden. Loopens radie är   5,05,05,0  meter och bilen väger  900900900  kg. Hur stor är normalkraften på bilen i loppens nedersta läge om farten där är  303030  km/h? 

Lösning

Vi anger positiv riktning uppåt. I det nedersta läget har vi då: 

 Fc=FNmgF_c=F_N-mgFc=FNmg 
 Fc=mac=mF_c=m\cdot a_c=m\cdotFc=m·ac=m· v2r\frac{v^2}{r}v2r    

 FNmg=mF_N-mg=m\cdotFNmg=m· v2r\frac{v^2}{r}v2r   

Vi löser ut normalkraften och sätter in värden:

 FN=mv2r+mg=F_N=m\cdot\frac{v^2}{r}+mg=FN=m·v2r +mg= m(v2r+g)=m\left(\frac{v^2}{r}+g\right)=m(v2r +g)= 900((303,6)25+9,82)=900\left(\frac{\left(\frac{30}{3,6}\right)^2}{5}+9,82\right)=900((303,6 )25 +9,82)= 21 33821\text{ }33821 338  N

Svar: Normalkraften är  212121  kN.