00:00
00:00
KURSER  / 
Fysik 2
/  Harmonisk svängningsrörelse

Resulterande kraft på en vikt i vertikal fjäder

Författare:Fredrik Vislander

I den här lektionen ska vi fortsätta prata om harmonisk svängningsrörelse och i synnerhet ett system då en vikt med massan  mmm  hänger i en vertikal fjäder. Vi ska nu fokusera mer på krafterna som påverkar vikten och hur de varierar under rörelsen, och därför är det bra om du har dina kunskaper om fjädrar och Hookes lag färska. Om detta är nytt för dig, eller om du behöver repetera, titta gärna på följande video från Fysik 1: Fjäderkraft och Hookes lag

Här kommer en kort repetition:

Hookes lag

 Ffj=kxF_{fj}=k\cdot\bigtriangleup xFƒ j=k·x 

 FfjF_{fj}Fƒ j  är storleken på den så kallade fjäderkraften, dvs den kraft som fjädern utövar på vikten. Fjäderkraften är alltid motriktad förskjutningen från dess obelastade jämviktsläge, dvs. fjädern vill alltså återgå till sitt obelastade läge. Om den pressats samman vill den bli längre, om den dragits ut vill den bli kortare. x\bigtriangleup xx är avvikelsen från jämviktsläget. Vi ser att FFF och x\bigtriangleup xx  är proportionella mot varandra, dvs en större förlängning ger en större kraft. 

Proportionalitetskonstanten kkk kallas för fjäderkonstanten och beror på fjäderns fysiska egenskaper, t ex vilket material den är gjord av, längd, trådtjocklek. Ett stort värde på  kkk  innebär en ”hårdare” fjäder, som är svår att deformera, medan ett lågt värde på  kkk  ger en ”lösare” fjäder, som är lättare att dra ut eller komprimera. Löser vi ut  kkk  ur sambandet kan vi se att enheten för fjäderkonstanten  kkk  är N/m.

En vikt som hänger i en vertikal fjäder påverkas både av tyngdkraften  Fg=mgF_g=mgFg=mg (konstant nedåt) och fjäderkraften  Ffj=kxF_{fj}=k\bigtriangleup xFƒ j=kx  uppåt från fjädern.

Om vikten sätts i vertikal svängning kommer fjäderkraftens storlek och riktning bero på var vikten befinner sig i svängningsrörelsen. Detta gör att även den resulterande kraften på vikten varierar under rörelsen. 

I videon härleder vi ett uttryck för hur den resulterande kraften på vikten varierar:

Den resulterande kraften på en vikt i vertikal fjäder

 FR=kyF_R=-kyFR=ky 

där kkk är fjäderkonstanten och yyy är elongationen. 

Vi ser alltså att den resulterande kraften på vikten endast beror på fjäderkonstanten och viktens position i  yyy-led, dvs elongationen. Minustecknet anger att den resulterande kraften alltid är riktad mot jämviktsläget. Om elongationen är positiv är resultanten negativ (dvs riktad nedåt), och om elongationen är negativ är resultanten positiv (dvs riktad uppåt).

Tittar vi på den resulterande kraften vid några tidpunkter under en period så varierar den på följande principiella sätt.

Notera att kraftresultanten är som störst i vändlägena och noll vid jämviktsläget.

Viktens acceleration

Enligt Newtons andra lag så medför en resulterande kraft på ett objekt att objektet accelererar i samma riktning som kraften enligt  FR=maF_R=m\cdot aFR=m·a .

Vid tiden  t0t_0t0  är den resulterande kraften noll, och därmed är även accelerationen noll.

Vid tiden  t1t_1t1  finns en kraftresultant riktad mot jämviktsläget, och därmed har vikten en acceleration åt samma håll. I detta fall är ju vikten på väg uppåt medan accelerationen är riktad nedåt. Detta innebär att det är en inbromsning (retardation). Viktens fart minskar.

Vid tiden  t2t_2t2  har kraftresultanten sitt största värde, och därmed har även accelerationen sitt största värde här. Det gäller precis i vändläget, och det stämmer med det faktum att vikten vänder efter att ha varit på väg uppåt, och byter nu till riktning nedåt.

Vid  t3t_3t3  avtar accelerationens storlek medan vikten närmar sig jämviktsläget igen, och vid jämviktsläget är accelerationen återigen noll.

I resterande tidpunkter får vi motsvarande acceleration, men nu riktad uppåt.

Sammanfattningsvis: Accelerationen är precis som den resulterande kraften, som störst i vändlägena och noll vid jämviktsläget.

Viktens hastighet

Till sist tittar vi på hur hastigheten varierar under en svängning.

Vi vet att vid vändlägena är hastigheten noll. Vid  t2t_2t2  är alltså hastigheten noll. Dock accelererar vikten nedåt, vilket leder till att farten ökar i riktning mot jämviktsläget, t ex vid t3t_3t3 .

När vikten når jämviktsläget har accelerationen avtagit till noll, men vikten har nu sin högsta fart och passerar jämviktsläget just på grund av sin hastighet. Just efter jämviktsläget växlar accelerationen tecken och blir riktad uppåt.

När vikten närmar sig det undre vändläget ökar kraften, och därmed accelerationen. Vikten bromsas då in för att till slut vända i det nedre vändläget. Hastigheten då återigen noll för ett ögonblick.

Vid  t7t_7t7  fortsätter kraften att accelerera vikten uppåt och hastigheten ökar.

När vikten når jämviktsläget är hastigheten maximal igen.

Vid  t0t_0t0  och t1t_1t1 har vi motsvarande situationer som  t4t_4t4  och  t3t_3t3, men med hastigheten riktad uppåt.

Sammanfattningsvis: Farten är som störst vid jämviktsläget och noll vid vändlägena.